Eller något sådant innehåller väl studentsången – hoppas Er framtid är ljus och att Ni har förhoppningar.

Nummer ett – rökare och icke rökare. Har ju själv varit rökare under större delen av mitt vuxna liv så jag är den första att förvånas över att jag klarar av att umgås så som jag gör med rökare – husse t.ex Vi träffas varje dag i rök kuren på Uddevalla sjukhus och jag fixar det, alltså vill man bara sluta röka så går det, fast vi får väll se om jag åker på ett bakslag fast lite tveksamt är det allt – det är ju så dyrt numera och jag är nog extremt ekonomisk – hoppas jag i alla fall.

 

Nästa ämne är betydligt svårare – ”rasval” - hund, om det ska vara renrasig eller blandras och hur vissa ställer sig till andra människors val av hundras. Måste erkänna att jag är för dum för att kunna förstå hur vissa tänker – varför är ett ev. hundinnehav något andra ska bry sig om, ha åsikt om, så länge de inte har några problem med den andres hundinnehav.

 

Själv har jag en massa enskilda funderingar om andra raser, som jag själv inte skulle kunna tänka mig att ha – de tankarna är personliga och jag respekterar andra människors val av hund/ras men tyvärr blir jag påhoppad gång på gång för att jag valt den hund jag gjort, fattar inte varför folk som bor långt bort ska behöva ha problem av att Xera är av den rasen hon är.

 

Har ju haft hund av kamp hunds ras i lite drygt tio år och respekterade omgivningens rädsla – kom det hit någon tog jag alltid undan mina hundar, bara för säkerhets skull. Tyvärr är denna respekt sällsynt, har ofta varit på besök hos hundfolk och blivit biten, i och för sig av små men väldigt ilskna hundar.

Har aldrig gjort någon affär av detta, men nog är det så att har man småhund så är det sak samma om hunden biter – såren blir ju inte så stora, men ofta har de varit djupa och blött länge, sak samma – detta var mina tankar i natten, nu ska vi sova – hoppas våren kommit långt hos Er och själv hoppas jag på att husse får komma hem i helgen

och den blev ganska trevlig.

Dundras matte ringde ganska tidigt och berättade om sin utbyggnads planer, kom på att vi har en massa verktyg så hon kom hit för att låna jordborr och slägga.

 

Hundarna lekte och vi drack en kopp kaffe, så reste sig matte sig upp och tog ett par snabba steg, vände mig om och fick se hur hon lyfte upp Xera ur vattentunnan!! På marken stod sedan en dyblöt Xera som snabbt fortsatte rusa runt och rullade sig i leran – sin rabatt. Rabatten bredvid vattentunnan har hon och Dundra utsett som – ska man kalla det för sandlåda, något ditåt.

 

Först hade jag tänkt renovera rabatten men jag har kommit på andra tankar – det får vara deras lekplats denna sommar. Xera svarar bra på när något är förbjudet men då måste hon ju få ha något där hon får som sitt – som jag förmänskligar henne ; )) men det fungerar på något underligt sätt, än ett tag.

 

Det är tur att Xera inte vill vara inne dagtid, nu har leran ramlat av henne ute på gräsmattan och lite hjälpte det säkert att jag borstade och fick bort en massa ull från hennes päls – hon är en hund som har fullt av under ull en liten ull boll hela hon.

 

Av någon anledning hade jag bestämt mig för att vi skulle hälsa på husse tidigt i dag och att jag skulle till ÖB först, för att köpa träolja och lite annat.

Fick se att de hade pallkragar – det vill jag ha!

Förra året tillverkade jag en fast pallkrage (utan gångjärn) och insåg att det blev dyrt så nu när de bara kostade 50 kronor blev jag salig. Men hur långa var de, skulle de få plats i bilen? Hade inget måttband så jag hämtade Xeras spårlina – gissa om hon blev upphetsad, trodde att vi skulle spåra.

Det är inte så jobbigt att lägga ett spår och att sedan låta henne gå det så det får bli ett av morgondagens projekt, stackas understimulerade hund måste få något att bita i.

 

Nu fick jag inte plats med så många pallkragar som jag ville men några fick vi med oss hem.

 

Sedan åkte vi till husse, Xera blir så lycklig och blir hon glad så blir även husse glad och som grädde på moset blir det en så bra träning för henne. Dels får hon träna på att sitta/ligga bland en massa folk utan att hon är i centrum sedan rör det sig ganska mycket hundar på sjukhusområdet och de studerar hon väldigt noga och idag var där ganska mycket barn också – jättebra träning!

Husse ska ju snart komma hem och Xera är tränad till att vara supersocial men har ännu inte hittat balansen så vi tränar ihärdigt.

 

Dagen matlagningsprojekt var att göra en stor pizza, en massa förberedelser men så slog spisvakten till, sedan satte jag på spisen igen och gick ut och drog upp en massa nässlor – här står en svartbränd sak som jag ska bjuda fåglarna på ; ((

 

Den andra matgrejen är att jag tog fram Cypern färskpotatisen för att koka, minns inte när jag köpte dem men det var max två veckor sedan – flertalet var fulla av små groddar!!! Hur färska kan de ha varit?

 

I morgon ska jag olja klart altangolvet, andra gången och så ska jag ringa och fråga om jag får låna husse över helgen – hoppas vi.

Där jag sitter ser jag plommonträdet - en enda vit massa av blommor, våren är väldigt vacker

Just denna årstid är den mest underbara på hela året, spelar ingen roll att livet för övrigt är pest, på något sätt mår man ändå bra av att våren tränger på.

 

Önskar bara att husse inte tappat modet och kunde få lite hopp och kanske orka ett tag till, fast det är tveksamt.

 

I morgon ska jag köpa gräsfrön – har täckt hål i gräsmattan med kompost och där vill vi ha gräs.

Mer olja till altangolv och räcken behöver vi

Hur blir man av med möss? Tips önskas, katt hade vi tänkt oss men det skulle bli husses katt och ännu ett djur vill jag inte skaffa med en husse/sambo på sjukhus.

 

Hatar att behöva ta bilen och åka iväg – det gör så ont i fot/ben men …

Till helgen kommer barnen så då kan vi hälsa på husse/sambon/pappa utan att jag behöver sitta bakom ratten – underbart! Där ser man – det finns ljusglimtar trots ett inneboende mörker

Nu är det en ljuvlig vår, allt är så ljust och vackert och det verkar som om värmen kommit för att stanna – vågar man hoppas på det?

Just nu är denna trädgård som vackrast på hela året och det finns mängde att göra – gör så gott jag kan och grävhjälp har jag ju, Chiva gräver djupast.

 

Vill inte gnälla men jag önskar att jag inte haft så ont, men det är ju av övergående art – gipset tas bort om tio dagar och sedan är det minst 6 veckors rehab.

 

Värre är det med husses minne – den historien är hemsk och det som är värst är det när ”bekanta” börjar ifrågasätta varför jag inte kan ta hand om honom själv, varför ska vi behöva ha hjälp! Av sjukvård/kommun.

 

När man får höra ”X tog hand om sin bror i tre år och Y passade sin man i 10 år – blir så trött på sådana människor – vad vet de egentligen om husses ”status” och vad ger dessa människor rätt att komma med förmaningar, hör aldrig att de själva ställt upp på 24 timmars passning 7 dagar i veckan, bara att de vet någon annan som säger sig ha gjort det.

 

Men vet Ni vad! Nu har jag tröttnat på att vara snäll och inte få något tillbaka, vet med mig att jag varit en energitjuv under alla bedrövelser men vet också att jag inte trängt mig på, att dessa personer inbjudit till "hjälpa till/stötta" och vet också att jag ”betalat tillbaka”. Sedan tar det dåliga i den mänskliga naturen över och ställer krav som får även mig att baxna men varför lägga någon energi på sådant – det finns för mycket annat som man kan ägna sig åt.

 

I dag har jag oljat in övre altanen, måste nog gå med olja än en gång innan helgen då jag får hjälp med att ta ner staketet. Staketet måste vara kvar under tiden oljan torkar så att ingen hund ska få olja på tassarna.

 

Sedan har jag en unghund som börjar bli trött på att matte är sjuk och främst åt att matte mår dåligt av att husse är så sjuk, kanske förmänskligar jag hunden, tycker en del.

 

Den första tomatplantan har fått en gul och vacker blomma. Tittade över plantorna idag och inser att jag måste nog så lite mer frön – busktomater och sådant och så är det nog dags för gurkor, sallad, bönor (förkultiverar inne) och allt annat som jag glömt. En väldigt massa Chili plator har jag i år, även sådana med vulgära namn : ))) 

Det var det tydligen här i huset i natt – har aldrig tidigare fått sju stycken i fällan och så var det en dåre som gått och dränkt sig i Chivas vattenskål i garaget.

 

Var iväg till Lilla Edet och bytte däck och fick spänt hastighetsmätarvajern på den gröna bilen idag och då fick jag ju än en gång veta att verkstaden i ladan – de är bara skit. De skiftade däck på bilen i höstas och sa inte ett ljud om att framdäcken var dåliga – i dag fick jag veta att de var kass, fast jag anade men inbillade mig att de skulle berätta men vad kan man förvänta sig av vissa ; ((.

 

De i ladan bytte ju avgasrör och bensintank på den blå bilen samma dag som jag ”bröt” benet men låssades som inget, att de pajat glaset till blinkelsen.

 

Den blå bilen stod länge här hemma på gårdsplanen eftersom tanken läkte och jag tvättade bilen veckan innan och då skulle jag ha märkt om det saknades glas, alltså var det inget fel på bilen när den lämnades på verkstaden men de krossade glaset och försökte sedan mörka det. Sak samma jag får bita ihop och ta kostnaden, landar på under 1 000 kronor – det är väldigt mycket pengar, för den bilen!!!

 

Det som verkstaden i lilla staden gjorde idag, det har jag en bokad tid i ladan, att göra den 7:e maj – nu är frågan om jag ska låta bli att avboka och låta dem ta kostnaden eller får jag betala?

Har inte bestämt mig än, men lite småsur är jag allt – det är inte första gången de i ladan slarvar och ställer till det.

 

Husse mår inte alls bra och någon hemgång är inte aktuell på ett bra tag, som jag förstod saken nu i kväll, men jag kan ju ha missförstått. Det värsta är att husse liksom tappat gnistan och gång på gång säger – att livet skulle sluta så här! På hemmet

 

Sak samma Xera älskar sin husse och när vi kommer till sjukhuset blir hon överlycklig och talar om det för honom – att hon älskar honom och det mår han ju bra av, att vara omtyckt.

 

Idag var det flera sköterskor ute och rastade patienter och de såg Xera, så bra att de vet vad husse talar om! Självfallet tyckte alla att hon var så SÖÖT och så frågade de var hon var för ras, så små kunde väl inte schäfrar vara?

 

Xera är den tuffaste hund jag haft och för tillfället är jag ganska trött på henne – 27 dagar utan promenader är lite för mycket tycker Xera och protesterar – matte gråter.

Först kändes dagen hemsk – sambon/husse hade blivit lite mer sjuk så jag deppade ganska länge idag men sedan insåg jag att det gör ingen gladare så vi startade om fast det var ju redan mycket fart när Xera var på sin promenad och såg både rådjur och hare som sprang – hon fick inte springa efter trots att hon ville så mycket att … Det kändes nästan som om gipset sprack men när vi kom hem och jag kände efter så kännes det helt så det var nog bara inbillning.

 

Det är inte lätt för Xera att ha en matte med gips och en husse som ligger på sjukhus men på något sätt tycker jag ändå att hon fixar hela situationen väldigt bra, även om hon för tillfället är väldigt obstinat men vem förundrar sig? Själv tycker jag att hon tacklar situationen helt perfekt och har en känsla av att vi hittar tillbaka till varandra ganska fort när livet återgår till det normala, om det gör det någon gång  ; ))

Har haft husse hemma idag och det uppskattades givetvis av hundarna.

 

Husse har ju en infektion så han var skraltig redan när vi hämtade honom på sjukhuset och inte blev han bättre av alla intryck hemma.

 

För att göra det lite enklare så var båda hundarna med när husse hämtades på sjukhuset. Xera satt i sin bur och lät mest, Chiva blev så glad att hela bilen skakade och gallret ramlade ner – hon gör skäl för sitt namn – monsterhunden.

 

Dottern – väldens mest underbara dotter kom hit och umgicks och sedan körde hon sin far till sjukhuset, mitt ben tackade för den hjälpen och själv tackar jag henne för det fina smycket jag fick, det som hon själv gjort på silversmideskursen hon nyligen gått – vilken dotter jag har, henne har jag inte gjort mig förtjänt av.

 Nu är det bara en tidsfråga innan husse flyttar hem igen och självfallet är det bäst för honom att få vara i sitt hem men frågan är om det blir för stor påfrestning för omgivningen men sak samma, han ska ju få en massa hjälp från kommunen, men hur fungerar det med hundar – glada hundar som älskar, hundar som vaktar. Ärligt talat bryr jag mig inte.