Nu bor de inte kvar i huset!

Har pratat ganska mycket med mannen i familjen fast det var nog några år sedan, de har mest suttit inne och tittat ut genom fönstret de sista åren.

Vet att de flyttade dit, mitt ut i skogen, någon gång på 60 talet  och nu har de alltså flyttat någon annan stans.

Nu lyser inga lampor, det står en container på gårdsplanen och där slängs möblerna fast krukorna i fönstren och prydnadsakerna finns kvar, visst är det lite tråkigt.

Träffadde på en synnerligen trevlig älg idag, den stod så snällt vi vägkanten tills vi passerat, sedan då vi passerat sprang den över och det blev ingen krock och ärligt talat - hade älgen inte varit så formad efter ganska trafikerad väg så skulle vi krockat idag. Höga ben hade den fast det har säkert de flesta älgar

Det var sedan länge inplanerat att vi skulle till sopstationen idag och släpkärra hyrdes och skulle frakta dit både en gammal frys och den av hundarna söndertuggade hörnsoffan.

Det var skrymmande saker så jag valde att behålla kärran ett dygn, tänkte att minst två resor måste vi nog göra och det hinner vi inte på tre timmar men sonen packade kärran och allt fick plats - bra tyckte jag och satte mig på passagerarsätet för att visa vägen.

Det var raka vägen dit och jag satt och vilade på passagerarsätet. Väl framme var det fullt av folk och bilar och vi insåg att vi var tvungna att ta flera varv - frys och kyl avlämningen låg först men sofforna låg ju över!

När vi började last ur sa sonen - hade vi inte alla tre delarna av soffan med oss??? På flaket fanns bara två!!!

Han blev mer än lovligt stressad men jag försökte lugna ner honom och menade att först måste vi tömma av det som fanns kvar av det vi hade med oss innan vi kunde ge oss iväg och leta reda på det vi tappat ; ))

På andra varvet, då när vi skulle lämna av frysen och allt det som vi fyllt den med blev jag påkörd av en lite fartblind gubbe med vidhängande båt kärra - varför hade han med den på sopstationen?

Det var läskigt för kärran tog tag i låret på vänster ben och när jag inte hann springa med så åkte jag i backen och skadorna jag fick förstår jag inte men ont fick jag och ont har jag fortfarande och gubben märkte inget men sopstations anställde såg allt och sonen pratade med föraren av fartvidundret som menade att han inte brukade köra på någon, som om det var något förmildrande.

Vi hittade den saknade delen av hörnsoffan och den ligger nu tillsammans med kompisarna i samma container och jag har inte brutit ett enda ben! Helt fantastiskt - blåmärken är ju bara ett tecken på att man lever och rör sig och inget att bry sig om men jag ska kolla upp mig och den mosade mobilen får den fartblinde gubben betala för 

den är snart klar att återinvigas!

Själv har jag ägnat många timmar åt att fixa till de bräder som skulle återanvändas, tvättat, skrapat, slipat, grundmålat och sedan täckfärg.

Sonen gör grovjobbet, tar ner gammalt – det har varit jobbigt, och nu håller han på att sätta dit nya brädor och gissa om vi bråkat!

Jag har räknat ut virkesåtgången och köpt hem detta men snål som jag är har jag verkligen räknat och försökt ut nyttja varje dm och försöker vänligt få honom att göra så som jag tänkt men inte vill han göra som mor tänkt! Det gick på något sätt hans ära för när och på sitt sätt kan jag förstå honom men eftersom det är jag som betalar så har jag varit stenhård och många hårda ord har bollats mellan oss.

Sak samma han är duktig på att jobba och fint verkar det bli – återinvigningen sker nästa helg

Ibland blir man bara helt nollställd – det blev jag igår när vi var på kalas hos föräldrarna och lillasyster visade upp presenten vi samlat ihop till – tycker nog att för 1 500 kronor kunde man ha fått mer ost och vin fast vad vet jag om vin priserna men kära far var nyfiken och tittade i katalogen och såg att det var inga dyra och fina viner och ostbitarna var små men värst av allt var att bäst före datum på kexen gått ut för två månader sedan!!!

Som sagt – svårt detta att konfrontera lillasyster, att hennes kund levererat detta, men det blir tydligen mitt jobb för kära mor är upprörd över att priset på ost och vin gåvan (jag skvallrade) och att kexen är för gamla och nog är det skamligt att i en så dyr ”korg” stoppa ner så gamla kex, fast andra tycker säkert vi överreagerar men det jag reagerade över var inte kexen utan att det var så lite för pengarna. Hade förväntat mig något väldigt fint för de pengarna men så var det bara ”lite skräp i sågspånen” så jag blev helt tyst och kände mig väldigt lurad.

Föräldrarna fick även fler gåvor och ett av paketen – ett fotografi som satt i ram blev mor sur över och ärligt talat, hade jag fått ett inramat kort på mig när jag såg ut så som hon gjorde på detta kort så skulle även jag ha visat upp en trilsk min. Helt klart en dålig fotograf, han borde ha tagit fler kort och valt ett där även kära mor visat upp en bättre min

Vilket underbart väder vi haft de senaste dagarna! fast nätterna har varit kylslagna och nära på frost.

För att vara på den säkra sidan tog jag in högtryckstvätten i kväll, får släpa ut den i morgon igen men det känns bäst så, att inte riskera att den fryser

Lilla hjärtat kan klockan väldigt bra.

Frukost äter hon lite olika och de sista dagarna har hon inte ätit frukost men när klockan är tre - då!

Fast hon kommer och talar om för mig att om tre minuter är klockan tre! och sedan blir hon väldigt påflugen när den väl är 15.00

att man ändrat allt - känner mig inte hemma här!