Hon var ju så snäll mot mig i går och efter lite funderande så gick jag och lämnade ett flak kantareller  - det uppskattade hon - hoppas de smakade bra!

Alltså tur att jag varit så ihärdig med att köra in veden - den som är kvar ute får jag väl se som förlorad, att elda med i år i alla fall. Hade tänkt täcka den kvarvarande veden men det blev för mörkt och jag var som vanligt för slö. Fast nu behöver jag inte vattna tomaterna i morgon - allt för något positivt med sig  

måste jag ju först städa i garaget så jag undersökte skadan i morse och med hjälp av rätt frågor fick jag veta att det fanns en avstängninskran till vattnet i garaget - den installerade sambon för några år sedan och dag kom den verkligen till nytta ; ))

Lyckades också lokalisera felet och förstod vad som skulle bytas - frågade sambon och han trodde vi inte hade något sådant så vi planerade in ett besök hos rörfirman på väg hem från hans "skola" tänkte att går man in på en liten rörfirma kan man få råd - fotograferade stället där mojängen skulle bytas.

Men när jag var på Biltema frågade jag om de hade sådana och de hade de och när jag sedan snällt frågade hur de fungerade fick jag veta hur jag skulle göra vid bytet, tanter som ser förtvivlade ut verkar de få poäng för att hjälpa.

Nu lyckades jag inte vid de första försöken men efter ett synnerligen trevligt besök hos grannen testade jag två gånger till och även om jag inte är helt säker på lagningen så fungerar det hjälpligt. När jag inte använder tvättmaskinen stänger jag av vattentillförsen - kan det vara enklare???

Fast lite arg blev jag allt. Hade gjort i ordning 2½ kg kantareller som jag lagt i torkollan. Kom så ut i tvättstugan och såg vattnet forsa från taket och mitt i allt stod ollan med svampen. Mest rädd var jag för att det skulle bli något överslag i det elektriska så jag tog hela mojängen för att flytta på den och lyckades hälla ut en massa svamp på golvet bland allt skräp.

Där försvann den svampen - hoppas jag hittar mer som kan ersätta den

Efter många om och men fick vi nästa vedlass idag så det har sysselsatt mig under hela kvällen så när jag kom in och såg översvämningen i tvättstugan och garaget började jag nästan skrika. Gick ner i källaren och stängde av vattnet och nu har vi inget vatten alls i kranen men det forsar å andra sidan inte från taket längre - erkänner att jag inte varit på övervåningen och tittat hur där ser ut.

Som sagt nu har jag lust att göra så som sambon - bli grönsak och slippa alla bekymmer.

Vet att det bara är att ringa efter en rörmockare och så ser de till att problemet blir åtgärdat för X antal tusenlappar men frågan är om jag har lust längre - livet är liksom inte så mycket värt längre.

Och bestämmer sig för små delmål så kommer man en smula på vägen och så gör jag nu och idag har jag klarat av vissa delmål - rensat vissa rabatter, det finns mängder kvar men vi tar en dag i taget

Kan inte släppa det knepiga telefonsamtalet jag fick i morse. Helt klart hade personen hittat mig på odla, han är inte först om det och inte den första som ringer upp mig  och han var väldigt trevlig men än en gång - vad ville han och vem var han. Det är roligt att livet fortfarande innehåller spännande saker!

Vi har haft en massa besök det sista och sådant kan vara väldigt jobbigt om familjen är lite "utslagen".

Helt nyligen hade vi besök av ett par, äldre släktningar till mig, som jag haft en väldigt ensidig kontakt med - det är bara jag som besökt dem och det är minst 30 år sedan de var hemma hos mig, alltså på tiden att de kom i förra veckan.

Satte som alltid på Xera koppel och öppnade grinden och när jag såg de äldre släktingarna som kom med mina föräldrar blev jag helt ställd - så gamla och skröpliga, att det gått så fort, fast det var ju ett år sedan Xera och jag var där och besökte dem - då när hon fick en egen kotlett från kötthandeln i saluhallen !

Behöll kopplet på tills de kommit på plats men började fundera då mannen berättade för Xera att hade en käpp och nästan hotade henne med den då hon hälsade och hon hälsar väldigt vänligt.

Chiva var inne och funderade på om jag skulle våga släppa ut henne - skulle de köra över henne helt med käpp och rulator ; ))

Varje moment var jobbigt men det fanns märgben i frysen och hundarna fick var sitt så besöket genomleds på så sätt men sedan gav sig käppmannen sig på även sambon. Nu är ju han, sambon, en skugga av sitt forna och kan upplevas som en parodi på människa men när folk skrattar åt honom och gör sig löjlig över hans sjukdom, som sagt vi har haft ett ensidigt besökande i 30 år, nu tror jag det helt upphör.

Vad jag ville få fram med detta - vet jag inte? 

Nu är den gröna bilen på verkstad för att få nya bromsar och jag vet inte vad - dyrt kommer det att bli i alla fall.

Vi har ju två bilar men jag har svårt att köra mer än en per gång så det var lite svårt att organisera allt men jag fick låna en bil gratis! och den är alltså också grön.