Denna instruktör inger verkligen förtroende och hon har presenterat hur hon tänker fortsätta kursen, hur hon ska ta bort hjälperna och jag tror på hennes sätt så det ska bli väldigt spännande att se det färdiga resultatet.

Vi har ju skaffat sele och nu ska vi införa lina och så ska Xera och jag bestämma hur hon ska markera, som det är i dagsläge lutar jag åt att hon ska lägga sig ner - hon ligger bättre än att hon sitter  men så har vi ju alternativet att hon dansar - gör hon alltid när hon får maten och det beteendet har hon själv bjudit på men som sagt vi får nog låta Xera själv ha lite talan i detta.

Första tillfället skulle hunden lära sig att förknippa kantarell doften med något gott, för Xeras del var det falukorv.

Fröken tillhandahöll torkade uppblötta kantareller och berättade att det gick lika bra med frysta, sådana på burk och så givetvis sådana som man plockar.

Vi fick använda oss av en startplatta – ett burklock som låg en bit från hunden. Man band upp hunden och så fick den titta medan man gick ut från plattan och la kantarell + godis, gick ca 1½ meter.

Sedan gick man till sin uppbundna hund, tog loss den från trädet och satte första gången på en sele – vi har köpt en helt ny sele som inte fungerar som spårselen och inte heller som promenad selen eller reflexselen – en helt ny konstruktion, det är noga med cermonin runt allt i början, sa fröken.

Vi ställde oss vid plattan och lät hunden vänta/ha tråkigt ett tag. Vi kom på att för oss två fungerade det att hon fick sätta/lägga sig och fick sitt kommando först när hon var redo – när hon tittade på mig. Vi jobbar som så att hon måste titta mig i ögonen och vänta på ett ”varsågod”/ok innan hon får fortsätta. Andra använder säkert helt andra sätt.

När Xera tittade på mig sa jag KANTARELL och så fick hon söka. När hon hittade kantarellen/åt upp korvbiten, berömde jag henne och så gick vi tillbaka till trädet där jag band henne och så gick jag ut och gömde en ny svamp/korv. Så gjorde vi fyra gånger, sedan vilade man någon minut, flyttade lite på plattan och så gjorde om samma sak ytterligare fyra gånger, alltså band man upp hunden åtta gånger.

Av med selen och en kort paus – jag hällde upp vatten till henne och kaffe åt mig.

Nästa moment var att man, först flyttade på plattan sedan gick man lite drygt 2½ meter innan man placerade ut godisen. Detta gjorde man tre gånger, tog en kort paus då man flyttade på plattan och så gjorde man det tre gånger till. Nu hade man bundit upp hunden åtta plus sex gånger. Tog av selen och gjorde paus, drack mer vatten och kaffe.

Nu förflyttade vi oss till skogsterräng och gjorde om samma sak, alltså gömde godis fyra gånger på 1½ meters avstånd, flyttade plattan och gömde kantarell fyra gånger till. Nu förstod Xera vad vi gjorde och började bli väldigt taggad så när vi tog längre avstånd och tre uppbindningar var hon väldigt förväntansfull. Nu införde vi även att man inte gick rakt ut och gömde, man gick i en cirkel. När vi gjorde omgång två började jag dra mig ut i blåbärsriset – inga problem, Xera letade glatt upp korven, för det är ju just det – är det kantarell eller korv hon söker?

Nästa gång ska vi sluta lägga korv och istället belöna med klicker – då får vi se om det är kantarell eller korv Xera letar ; ))

Alltså det var många ”hjälpar” för hunden, både att den kunde se, att den kände lukten av korv och av matte.

Vi ska träna hemma men väntar tills i morgon och så ska vi även införa lina istället för koppel, kopplet ska hon bindas upp med under vilan.

Som om det var något att skriva om på bloggen ; )) men det var så dyrt! Stönade så högt att vi fick 10% Sedan gick vi en liten promenad för att fira kopplet. Detta är med en extra hake och ring så att man lätt kan fästa det runt ett träd - behövs när man binder upp hunden vid sökträning.

Vi har börjat träna med klicker igen - Xera fattade inte riktigt att ett klick var godis, kan kanske bero på att jag ofta använt den när hon stått stilla och tittat på rådjur - då är hon inte speciellt  godissugen ; ))

Nu börjar hon bli ganska säker på att sitta kvar i luckan, billuckan, när vi kommit hem och jag går för att stänga grinden. Fast kommer det något väldigt roligt kan hon kanske sticka men för varje gång hon klarar det, ännu ett steg i rätt riktning.

Vi har alltså råkat på en instruktör som är så underbart duktig och har en sådan förmåga att förklara saker, så att även gamla halta tanter som jag hänger med.

Egentligen hade jag ingen lust att ge mig iväg och gå på kantarellkurs just i kväll mellan 19 och 21 men gjorde det och det var så trevligt och Xera uppskattade det så väldigt mycket, först ville hon inte - klockan var ju sovdags redan när vi kom dit ; ))

Vi startar vår dag någon stans mellan fem och sju och sedan håller vi igång tills vi går in och stänger dörren någon gång när knotten dyker upp men detta var något vi vill ägna oss åt. Kanske inte att söka efter kantareller men att söka - Xera tyckte verkligen om upplägget och vi ser båda fram mot nästa onsdag kväll.

Vi har fått hemläxa, både att förstärka klicker - hon förväntar sig ingen belöning men svarar som sagt på klicken - undras vad jag gjort för fel?

Sedan ska vi träna kantarellsök hemma och jag var nere i källarfrysen och såg att det var som jag trodde - där finns en yogurtburk med små styckfrysta kantareller som vi kan träna med.

Xera har haft besök idag, av sin tvåbenta människokompis, en kvinna som hon avgudar - hon har alltså haft en väldigt bra dag och när hon mår bra gör även matte det.

Det ska vi ägna oss åt i morgon kväll - måste iväg och skaffa hem något extra gott som jag kan muta Xera med eller så får jag leta i frysen och se om där finns något.

Husse ska följa med och lära sig även han - han behöver komma ut och se annat än tomten.

läste en hundsport idag om just detta fenomen.

Självfallet sörjer hunden - se bara på Nalle och Helga! och även på Xera, hela hennes tillvaro vändes ju upp och ner nästan på en gång som hon kom hit.

Nu tror jag inte hon saknade sin husse så speceillt mycket men hon reagerade på att jag mådde så dåligt och var så upprörd och även om hon inte var så präglad på mig reagerade hon självfallet på omgivningens "signaler".

Nu sköter hon om sin husse och har full koll på mig - lyssnar på allt jag säger och ser sedan till att det jag sagt utförs - lilla hjärtat ; ))

Först träffade vi alla kyrkvaktmästarna och pratade med dem – Xera har börjat studera människor ingående i brist på att hon sällan får prata med dem – matte har infört strikta förhållningsregler.

Ser en kvinna komma gående emot oss men ser inte hunden och hinner inte reagera – Xera blir superglad och vill leka och jag som har lite svårt att gå, men det är en förståndig matte som vänder och går åt ett annat håll och därmed ger mig respit.

En stund senare möter vi dem igen men då ser jag före Xera och säger åt henne att lägga sig ner och då fungerar möten. Pratar med matten medan Xera ligger och väldigt gärna vill hälsa, men det får hon inte – vi måste ta chansen när den så sällan kommer – att hon lär sig passera andra hundar på hemmaplan. Tror inte hon träffat andra hundar mer än 10 – 15 gånger här i området under det dryga året hon bott här så det är unika tillfällen, förstår Ni väl!

Matten och hunden var väldigt trevliga och hälsade gärna men förstod min tanke. Sedan går vi kanske tre fyra minuter och så hör vi rop bakom oss, vänder oss om och där kommer en häst och två tjejer. Vi går åt sidan och låter dem passera och sedan tränar vi ”gå fint i koppel” resten av promenaden ner till sjön för att följa i hästens fotspår är överkurs för Xera. Självfallet kunde vi ha vänt och gått åt ett annat håll men jag hade bestämt mig för att vi (undertecknad) skulle klara av att gå till sjön och att jag skulle följa med henne ut i vattnet.

Nere vid stranden höll de på och tränade hästen att bada.

Det var trevliga flickor som berättade att hästen var helt hund säker – tog chansen och släppte Xera och lät henne undersöka hästen – den var lite läbbig men inte alls farlig upptäckte hon och sedan skulle hon och jag bada, gjorde vi lite men när hon väl insett att hästen inte var farlig ville hon leka med den istället, gjorde lekinviter och sket i matte så jag fick koppla henne och så drog jag iväg med en tjutande Xera – hon ville leka med hästen!

Så gick vi kanske tre fyra minuter till och nu på en stig där rådjuren springer tvärs över vägen och Xera blir som tokig så då tog jag på henne Haltin och så går jag och berömmer henne när hon bara går utan att nosa och vädra. Så hör vi rop bakom oss än en gång – nu är det två labbar och matten som skäller så på sin hund, hussen är tystare.

Zingo har hälsat på Xera och var tydligen lös och på väg fram mot henne men matten fick tag i honom så de gick bakom oss och hunden drog och matten var arg. Xera vände sig ibland men rådjuren var betydligt mycket mer spännande ; ))

När vi kom till vägs ända gick vi åt sidan och lät hundarna passera och sedan tog vi stora vägen hem – gissa om vi var trötta efter den turen, den tog nog nästan två timmar men då vilade jag ju ganska mycket.

Framstegen är små men de finns där

Här kryllar av rådjur och Xera vill så väldigt gärna springa efter men det går ju inte när hon har koppel men vi har ju uppsökt rådjurs täta ställen och så har jag berömt/klickat när hon studerat dem och idag stod hon säkert 30 sekunder innan hon ville dra iväg – så småningom fixar vi detta.

Förhoppningsvis kan vi gå på kantarell söks kursen – Xera behöver stimulans och jag får väl vila några timmar på em. innan så att det inte för ont och så får jag anpassa medicineringen så att den gör full effekt under de timmarna, när kursen är