När jag bad instruktören beskriva hur hon tränar är det nog på samma sätt som jag själv gör, som jag tränade de förra hundarna - Kajsa, Nalle och lilla Helga, men som jag förstår är detta en kurs dit jag kan ta med mig husse och en stol och så får han vara med och bli delaktig - då betalar jag gärna avgift och denna unga tjej är så enormt duktig och har inspirerat mig så mycket och fått Xera och mig att göra framsteg mitt i all bedrövelse, trots husse på sjukhus, mitt brutna ben och så all annan bedrövelse att vi behöver henne, denna duktiga hundtjej, som fortsatt insperationskälla. 

Tror att jag ska lägga till ett ämne här på bloggen och skriva om Kajsa, Nalle och lilla Helga - är nog redo att dela med mig av dem, av deras eget speciella ställe i mitt hjärta, där ingen/inga andra hundar, kommer att komma in, inte ens Xera, och det säger väldigt mycket.

Kajsa, Nalle och lilla Helga fick mig att se på hund på ett helt nytt sätt och jag har samlat på mig material, berättelser fångade i stunden, så att det skulle räcka till en tjock bok och foton så att det räcker till väldigt många böcker. Fast innan jag bestämmer mig måste jag nog titta på de sista korten/filmerna.

Har inte riktigt gett mig tid att sakna dem och när jag tillåter mig att minnas dem blir det en enorm sorg/saknad - de var så personliga och så präglade på sambon och mig och var en så stor del av vår tillvaro, då när den var normal att det känns så avlägset.

Det finns få saker i livet som etsar sig fast extra mycket och en av de sakerna är när vi skulle åka från sjukhuset den 23:e januari 2008 men fick stanna och vänta eftersom helikopern skulle landa, för att hämta sambon som var väldigt sjuk och nersövd och som man bestämt sig för att rädda livet på.

Var alltså inte ensam i bilen den kvällen eller var det natt - Nalle och Helga var med mig då. Kajsa hade lämnat oss några månader tidigare och även det är något jag skrivit mycket om.

Nej nu tror jag att jag går ut och klipper lite gräs och rensar huvudet, man får inte grubbla och funder för mycket på livets avigsidor, man måste istället leta reda på de positiva sidorna, leta efter dem i alla fall ; ))

Det kom en mycket dämpad Dundra till kursen, med stort bandage kring tassen. Edit kom inte alls och matten svarade inte när jag ringde - hoppas inget hänt!

på inkallningskursen - skönt!

Den kursen gick det spöken i, brutet ben och sedan skador på händerna, allt pga. att matte mådde dåligt - benet, och att matte var så dum att hon anmälde Xera till en kurs där dels hennes bästa lekkamrat gick samt hunden som älskar att reta henne - Xera. Vet att en matte ska ha bättre koll på sin hund men denna matten - Xeras aldeles egna, har inte det ; ))

Vi startade dagen med ett besök vid sjön, Xera vill gärna bada men vågar inte riktigt simma så i morgon ska jag ta på mig skor som jag kan ta av mig och sedan på igen och så ska jag bada med henne, bada benen i alla fall.

Xera blir trött i värmen och Chiva dör nästan, hundar med hennes typ av tilltryckta nos mår extra dåligt i värmen och det är för långt att gå med henne till sjön - hon skulle lägga sig ner och nästan dö halvvägs.

Hoppas Era hundar haft en bra dag!

Glömde skriva att vi fick diplom på kursen, sa högt ifrån att det tyckte jag inte vi var värda så det är inget vi ska sätta upp på väggen och yvas över, har nog redan slarvat bort det

Tycker Chiva, Xera klarar det mesta men ska vi vara ärliga så har hon legat en hel del idag. Orkade bara ta Xera till stranden idag, när det var Chivas tur att promenera sa foten STOPP. Blev lite ledsen när jag talade med sjukgymnasten om min dåliga fot, hade glömt alla problem jag tidigare haft med detta ben pga. upprepade tromboser.Att benets blodkärl antagligen var skadade. Gick aldrig in på knäskadan - mina ben är ett kapitel för sig I morgon är det avslutning på inkallningskursen - ringde Dundras matte och fick veta att stackars Dundra skurit sönder sin ena tass - tänker på henne och hoppas smärtan går över 

Nu kan man ju inte påstå att Xera lärt sig att uppskatta badande, hon uppskattar mer att leka med vattenslangen eller att tömma vattenkannan och givetvis tyckte hon om sin badbasäng, så mycket att hon slet ut den förra året ; )) En ny ska alltså införskaffas i år.

Något annat som hon älskar är att hjälpa mig bära vattenslangen och hon vet skillnaden på vattenslag och elkabel - tror sjutton! inflikar hon, jag är väl inte dum!

Tappade tråden, ville säga att hon nyligen fått fästingmedel och eftersom jag glömt bort om det var i går eller idag får hon vänta med badandet tills i morgon - då går vi till vår lilla sjö som är ganska stor och där plaskar hon i vattenbrynet.

Hon och jag blev väldigt osams på promenaden idag - hon ville springa efter rådjuren - vi såg baken på dem och hörde deras retsamma springande.

På em. la jag ett spår och hon tog upp det så bra och gick även upp och satte sig på stubben som jag stått på men kotten jag lagt på stubben reagerade hon inte på.

Nu har vi kvällsbusat och hon är så lättlärd att man blir salig, kunde jag bara lära mig hur vi ska avinlära att hon sticker efter rådjur, det är en hård nöt att knäcka

Hon lyfte ju Xera ur vattentunnan - så snabb hon var och så stark! lyfta 28kg hund.

Både Xera och jag ser fram emot vårt fortsatta umgänge och även husse, han har ju egentligen aldrig sett Dundra mer än på bild men vet allt om henne.

Katten satt på en stenmur och flyttade sig inte alls gjorde sig bara enormt stor, fräste och visade tänderna - Xera insåg allvaret men ville gärna stanna kvar och studera monstret, håller med henne om att katten såg farlig ut.

I går var vi hos grannen och tittade på blommor, där bor en katt och Xera luktade noga och tyckte det var spännande - till hösten ska det flytta hit en katt, då när Chiva flyttar. Det räcker med en hund när man ska introducera en kattunge.

Fortfarande kommer Xera när jag roppar, på tomten bara men i alla fall! Vi tränar mycket stanna med boll och detta har medfört att vi kan skippa godis vid träning, den gamla trasiga bollen är minst lika bra som en köttbulle. Bäst av allt - Xera blir så glad när vi tränar.

Men så är det rådjur - då blir hon om inte skogstokig så snudd på. Min hemska väst har många fickor och i en av dem har jag ett halti som jag tar fram när hon blir som mest stissig, tar på henne det och låter henne gå med det några meter, tar bort kopplet men låter haltit sitta kvar och det gör lika stor nytta då ; ))

 På något sätt får det henne att sansa sig och sedan kommer hon ihåg det, oftast resten av promenaden. Självfallet berömmer jag henne mycket när hon studerar något, har en känsla av att det är vilt hon känner lukten av då och på något sätt ska vi få henne viltfri men det kan ju ta ett tag men Charli, vår förre schäfer som var hemsk på att jaga, han som brukade gå vilse och knacka på dörrar, han blev bra så det finns hopp för Xera också.

Har haft problem med marrodören att hon gjort lite som haft lust till men helt plötsligt lyder hon mig, om inte blint så nästan, ibland räcker det med att jag tittar på henne - hon står fem meter bort, och säger sitt. Då vet hon att loppet är kört och hon kommer snällt in - skakar på huvudet över hennes ändrade sätt, men är självfallet väldigt glad och berättar det ofta för henne och det sporrar henne att fortsätta vara till lags.

I dag skulle jag äntligen till sjukgymnasten och detta berättade jag för sambon, kanske några gånger.

Men det var samma tid som vanligt, för min och Xeras promenad. Fanns inte en tvekan om att hon hört vad jag sa - hon stod vid bilen och väntade på mig, hade ju sagt - "hon får följa med i bilen och sedan.. ."

Sedan har vi det där med mattider. Hon och jag tog en tur utefter vattnet i Ljungskile i morse men det var ju inte så långt så vi skulle ta en liten promenad på em också men den blev längre än tänkt då jag tappade kopplet och hon fick leta reda på det och så träffade vi grannen och tittade på hennes fina växter och klockan blev över mattid - gissa om Xera vart stökig - hon fick ju frukosten extra tidigt i morse då Chiva för första gången i sitt liv här i huset talade om att hon behövde gå ut och göra något, sedan åt hundarna och efter det sov vi skönt.

Livet med hund är alltså väldigt skönt just för tillfället