Första tillfället skulle hunden lära sig att förknippa kantarell doften med något gott, för Xeras del var det falukorv.

Fröken tillhandahöll torkade uppblötta kantareller och berättade att det gick lika bra med frysta, sådana på burk och så givetvis sådana som man plockar.

Vi fick använda oss av en startplatta – ett burklock som låg en bit från hunden. Man band upp hunden och så fick den titta medan man gick ut från plattan och la kantarell + godis, gick ca 1½ meter.

Sedan gick man till sin uppbundna hund, tog loss den från trädet och satte första gången på en sele – vi har köpt en helt ny sele som inte fungerar som spårselen och inte heller som promenad selen eller reflexselen – en helt ny konstruktion, det är noga med cermonin runt allt i början, sa fröken.

Vi ställde oss vid plattan och lät hunden vänta/ha tråkigt ett tag. Vi kom på att för oss två fungerade det att hon fick sätta/lägga sig och fick sitt kommando först när hon var redo – när hon tittade på mig. Vi jobbar som så att hon måste titta mig i ögonen och vänta på ett ”varsågod”/ok innan hon får fortsätta. Andra använder säkert helt andra sätt.

När Xera tittade på mig sa jag KANTARELL och så fick hon söka. När hon hittade kantarellen/åt upp korvbiten, berömde jag henne och så gick vi tillbaka till trädet där jag band henne och så gick jag ut och gömde en ny svamp/korv. Så gjorde vi fyra gånger, sedan vilade man någon minut, flyttade lite på plattan och så gjorde om samma sak ytterligare fyra gånger, alltså band man upp hunden åtta gånger.

Av med selen och en kort paus – jag hällde upp vatten till henne och kaffe åt mig.

Nästa moment var att man, först flyttade på plattan sedan gick man lite drygt 2½ meter innan man placerade ut godisen. Detta gjorde man tre gånger, tog en kort paus då man flyttade på plattan och så gjorde man det tre gånger till. Nu hade man bundit upp hunden åtta plus sex gånger. Tog av selen och gjorde paus, drack mer vatten och kaffe.

Nu förflyttade vi oss till skogsterräng och gjorde om samma sak, alltså gömde godis fyra gånger på 1½ meters avstånd, flyttade plattan och gömde kantarell fyra gånger till. Nu förstod Xera vad vi gjorde och började bli väldigt taggad så när vi tog längre avstånd och tre uppbindningar var hon väldigt förväntansfull. Nu införde vi även att man inte gick rakt ut och gömde, man gick i en cirkel. När vi gjorde omgång två började jag dra mig ut i blåbärsriset – inga problem, Xera letade glatt upp korven, för det är ju just det – är det kantarell eller korv hon söker?

Nästa gång ska vi sluta lägga korv och istället belöna med klicker – då får vi se om det är kantarell eller korv Xera letar ; ))

Alltså det var många ”hjälpar” för hunden, både att den kunde se, att den kände lukten av korv och av matte.

Vi ska träna hemma men väntar tills i morgon och så ska vi även införa lina istället för koppel, kopplet ska hon bindas upp med under vilan.

 

AK

18 juni 2009 22:36

Intressant!
Det blir spännande att höra om fortsättningen!
En kompis till mig har klickat och belönat för att hunden nosat på svamp i hennes hand, sedan lagt svampen gradvis lägre bort, sedan separat lärt in en markering. Många vägar bär till rom :D

http://bacillen.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Men Xera hälsar till Er alla och i kväll har jag tid att umgås med Er men sedan kommer några fulltecknade dagar och när jag sedan loggar in förväntar vi oss hälsningar från Er eller så säger vi godnatt och fortsätter på annat ställe eller så lever hu...

Bytte ställe att vara, att skriva om mig och hunden. Först blev vi fler i familjen, lilleKisseMisseNissen flyttade hit. Det var ju inte så lyckat med att hunden skulle knyta an till husse, husse var för sjuk så därför blev det en kattunge, men även...

Helt fantastiskt att en blogg kan överleva så här länge utan inlägg. Det var ju ganska länge sedan Xera och jag lämnade detta stället men trots det kommer det dagligen mängde av besökare - helt fantastiskt!   Numera är vi på en massa andra stäl...

Nu ligger hon på Blåstjärnan med lunginflammation. Kennelhostan utvecklades till detta ...

Detta är lite av ett test, att se hur länge ilska kan hålla i sig och tydligen finns det människor som är väldigt aggressiva av sig - hemskt egentligen. Fast de lever säkert på adrenalinet av sin ilska och mår på sitt sätt bra.   Själv tycker j...