I dag är det en sådan där mörk dag då man känner sig så misslyckad att man inte ”vet sig till”.

 

Vet att det aldrig är hundens fel utan alltid ägarens så nu känner jag mig helt värdelös som hundägare - på mig och min okunskap – och gissa om jag kände mig dum i dag på hundkursen när Xera löpte ammoniak eller vad man nu kan kalla det – väl uppförde hon sig i alla fall inte ; ))

 

Allt som hon någon gång lärt sig var som bortblåst idag och ska vi vara ärliga är hon ganska svårkontaktad varje gång på ”skolan”

 

Har försökt rannsaka mig och lite har jag kommit på, sådant som vi ska ändra på – tex. ska vi aldrig mer komma först och aldrig mer ska vi be vässlans matte att hon ska ta ut sin hund.

 

 Hade ju tänkt att de skulle få träffas, inte att Xera skulle slingra in mig helt i kopplet på samma gång som vässlan härjade och gjorde mest som hon ville. Men inget av detta är orsaker till att Xera uppförde sig som hon gjorde idag på kursen.

 

Väl hemma skötte jag vissa saker och sedan tog Xera och jag en promenad för att få lite luft under vingarna och rensa bort en del skit – hon vet att jag är sur på henne men det är inget permanent så vi tränade vidare och ska så göra fortsättningsvis och så ska vässlans matte ta kontakt med oss under veckan så att vi får träffas utanför kursen och försöka få tillstånd ett vettigt förhållande

Hästen går ibland i en hage utefter vår promenadväg. Xera är väldigt nyfiken på hästar och vill väldigt gärna gå nära staketet men i de fall det är elstängsel får hon inte, kanske är jag överbeskyddande, sak samma en vacker dag kommer hon att få sig en stöt eller två men det får komma senare.

 

Denna häst gick bakom ett fårstängsel och Xera gick så nära som möjligt. När hästen kom fram blev hon lite rädd och tog skällande ett hopp bakåt men det var så spännande att hon var tvungen att gå fram igen och samma hopp tillbaka och än en gång började hon skälla. Då blev jag arg och drog iväg henne och hästen följde med på sin sida staketet.

Nu hade den värsta rädslan gått över så de stod och nosade på varandra – hela hästen luktade så spännande och han tycktes uppskatta slickningarna. Ibland tittade Xera på mig som om att hon ville fråga mig/säga – ”ser du vad jag vågar”

 

Nästan hemma hade upplevelsen gått in – och Xera blev som tokig och började slita och bita i sitt koppel.

 

Annars är det mesta som tidigare, fast rädslan för mörker verkar avta – nu behöver hon inte ha sällskap ut på gräsmattan när hon ska uträtta sina behov.

 

I morgon är det kurs igen och vi ska hämta upp Dundra och hennes lillmatte och åka dit gemensamt.

Egentligen skulle vi kunna gå upp till Backamo, det är bara 2 km, men då får vi problemet med var Xera ska vara medan ägarna är inne och har teori och så blir det nog lite väl mycket för en så ung hund som henne, menar promenaden och så två timmars aktivitet men snart är hon äldre så då går eller cyklar vi. Allt förutsätter att vi inte blir utslängda pga. störande av ordningen

Vi har haft en ganska lugn dag, valpen Xera och hennes matte

I morse – väldigt tidigt, var vi med husse till vår största stad och då passade vi på att ta en runda.

Xera behöver träna på bilar – hemma på vår väg vill hon jaga dem. Har en känsla av att hon är lite av en polishund och talar om för dem att de kör på tok för fort, för det var så det började – det var då hon blev rädd och så gjorde ju givetvis jag något fel och befäste det hela. Men bortsett från det uppskattar hon våra stadspromenader och när bilarna inte kör så fort är det inga problem och så stöter vi ju på hundar i stora staden – jätteroligt tycker Xera, även om de är små och gör utfall, helt klart har hon inte förstått det där än men det kommer säkert med högre ålder.

 

Sotaren kom idag och ställde sig vid grinden och hojtade och då gick Xera fram och gav till ett skall men slutade genast när jag sa till och följde snällt med mig till huset och gick in!! Tror hon blev en smula rädd för sotaren – stor och svart och så lutade han sig över grinden. Hon fick vara inne medan han var här – han stänger aldrig grinden efter sig. När han gick upp på taket och väsnades tjöt hon lite men det var inte fel – går någon på taket ska hon tala om det, lite får hon allt vakta även om jag vill att hon ska bli väldigt social.

 

Annars så har hon mest hjälpt mig att gräva hål och sådant där annat nödvändigt samt att sno planteringsspade och hacka – sådant är hon väldigt duktig på. Glömde att hon blev helt salig när jag hittade en kvarglömd vattenslang och hon fick hjälpa mig att bära den till förvaringen. Det kan hon, att slangar får hon hjälpa till med men inte elkablar – de är väldigt förbjudna. Hoppas nu att hon kommer ihåg det i morgon när vi ska dra ut elkabeln och tvätta mattor och lite annat.

 

Vi var även på en runda i området men då fick hon fnatt och eftersom inkallningen är lite dålig får hon inte vara lös för tillfället, snarare kräver jag att hon ska lägga sig ner mitt bland alla dofter – stackars hund!

 

Fast det var nog ännu mer synd om henne i går, då när vi gick i en kohage och hon inte fick äta ko skit – då blev hon trött på mig och dumma förbud. Antar att Ni håller med henne i att hon haft otur och fått en bedrövligt tråkig matte.

Chiva är min storasyste och av vinhundsras - detta är mattes eget namn, hon är dålig på att stava.

Nu ska jag försöka lägga in en bild på oss två - andra försöket

Hejsan!

Här har Ni mig - Xera, jag är en schäfer dam på sju månader som har matte till hjälp med att skriva om våra upplevelser.

 Vi går på kurs, matte och jag – mest matte, och där har hon blivit itutad att hon ska ha mig i lina så att jag inte ska kunna göra egna utflykter.

Hon är snål matte så istället för att köpa en lina på djuraffären gick hon till de som sålde båttillbehör och köpte en – den var vit och jag såg på en gång och förstod vad som var på gång så givetvis gjorde jag precis som hon sa, speciellt som jag trasslade in benen i linan matte fumlade med – matte borde nog gå en extra kurs.

 

På återseende

 

Xera