Men inte i kväll.

Detta är ett väldigt svårt ämne och det är svårt att ändra sig, och att bli anti andra människor, spelar ingen roll om man själv varit utsatt för "gamar", det är svårt att förstå att människor är så elaka/egoistiska och självupptagna som vissa visat sig vara.

Olyckligtvis har jag ett ganska gott minne, fast jag kommer inte alltid ihåg att plocka fram de rätta sakerna men när jag gör det blir jag så ledsen, mest för att jag anade deras rätta jag innan de visade det.

När jag funderade idag kom jag ihåg att jag lånade ut en CD skiva jag köpt för dyra pengar, med hjälp av den kunde man få hjälp att göra sin hemsida - det var en dyr sak - med mitt penningmått mätt, inte fullt 400 kronor men för flera år sedan. När jag bad att få tillbaka CD,n fick jag till svar "Den slängde jag"

Samma svar gav Märta Stinas son när han uppmanades att lämna tillbaka nyckeln till lägenheten han fått låna

" Den slängde jag"

Lägenhetsnyckeln kostade inte lika mycket, bara strax under 100 kronor men det är nästan exakt lika mycket som det skulle kosta mig att köpa ett kuvert för att skicka tillbaka böckerna Stina Märta lånade mig - De är dyra att ha att göra med Märta och hennes son Gunnar - önskar att jag aldrig träffat dem fast så ska jag ju inte säga, fast sonen hennes önskar jag dit pepparn växer och som jag förstått är han snart där – där det är konstant hetta.

Märta Stina skickade mig ett mail för ett tag sedan och frågade om jag kunde fylla en Sverige kartong med kantareller och skicka till hennes kompis som inte hade någon svamp i sitt närområde, tycker nog att Märta kunde skicka mig den lådan så att hon fick tillbaka sina böcker eller så eldar jag upp dem.

Fast det är lite Märta stuk att bara komma på tanken att någon ska plocka flera kg kantareller och skicka till en helt obekant person –svarade inte ens på mailet och jag undrar hur många som skulle nappa på Märtas uppmaning, att plocka en massa svamp och sedan skicka den till en helt obekant person – hon är helt klart helt i avsaknaden av …

Min tanke var, finns det ingen svamp där din kompis bor så får hon väll köpa – Er åsikt?

Den sonen är ju en sak för sig - när han ställdes inför fakta, vad han ställt till skrek han "Men var ska jag bo????"

Sonen, vars lägenhet han fått låna, hade ju blivit uppsagd/vräkt pga. att Gunnar misskött sig och ringde upp denne Gunnar och frågade vad han haft för sig/vad han ställt till och det enda Gunnar kunde få ur sig var frågan - var ska jag bo? Det blir ju så synd om mig - alltså helt patetisk. Fortsättningen var inte så rolig för den var som följer; ” Du får vänta tills nästa vecka för jag ska försöka få förstahandskontrakt på lägenheten – min chef känner hyresvärden och får jag inte det så sätter jag eld på helvetet” Sonen hade innan det sagt att han ville se lägenheten och bedöma om Gunnar gjort någon åverkan på den.

Som sagt han, Märta Stinas son Gunnar, som tydligen förfalskat, skrivit ett andrahandskontrakt och uppgivit en skyhög hyra som bara existerar i hans egen fantasi.

Egentligen skulle vi ha kontaktat kronofogdemyndigheterna och frågat vad han lämnat in för dokument men varför bry sig, samma sak - skrev ju här tidigare om att jag polisanmält honom - lögn men han blev rädd och det var målet med texten för jag hade rätt i att Gunnar bara var en fjolla som var lättskrämd men stor i orden en följd av hans mångåriga narkotika/alkohol beroende.

Hans snälla mamma gick i god för att han kunde låna lägenheten och inte skulle störa någon - vilken lögn! Gissa om jag känner mig enkel, att jag gick på deras gemensamma lögn för när jag tänker efter kommer jag ihåg saker som jag bara registrerat, som det att när Gunnar kom till Göteborg så bodde han hos en kompis och så jobbade han med svart lön tillsammans med lägenhetsinnehavaren som var fast anställd. Så var det under ganska många år men så lyckade Gunnar sparka undan fötterna på kompisen och fick honom intagen på något ställe, var det avgiftning eller så var det något liknande och så tog han över kompisens vita jobb, smart tyckte morsan och gav sonen en applåd

Alltså har jag och min familj blivit grundlurad av bondfångare, sådana som lever på att lura andra, och det känns hemskt att jag var så lätt lurad att jag var så dum att jag lånade ut sonens lägenhet till en sådan.

Det är ingen ursäkt att sambon låg för döden och att vi inte orkade ta tag i saken, Märta Stina och hennes son var ju egentligen så genomskinliga och hade säkert från början planerat att försöka slå undan fötterna på oss.

Genom åren har hon ju gång på gång visat vem hon är, genom att tala illa om allt och alla, även gemensamma vänner som inte varit närvarande, klagat på att de inte uppdaterat hemsidan tillräckligt fort och alla andra fel som tänkas kan. Nu är det mig hon har som största syndabock och jag har redan fått veta lite om vad hon säger – måste kännas skönt för henne att ha fått en ny att ösa sin galla över, så att hon har något att tjattra om, antar att telefonen går varm nu – unnar jag henne för så många andra nöjen har hon nog inte, än att frossa i andras problem. För som sagt jag vet väldigt mycket om grannens relationsproblem med sin sambo – vad har jag med det att göra??? Inte det minsta men Märta leker psykolog och snattrar sedan vitt omkring och har inte minsta förståelse för att det finns något som heter förtroende – Egentligen är det väldigt synd om både Märta och hennes Gunnar, mest Gunnar som bor med en kvinna men som planerar att ta död på henne, fast det tror jag inte han kommer att våga, att göra, han slog ju sönder hennes TV och det var nog vad han förmådde – Märtas Tazzan.

Som sagt nu avslutar jag detta – har ju redan avslutat hundsidan och flyttat den till annat ställe och som sagt nu även denna flik

Och med lite struktur har även trädgården fått lite tid, fast den skulle behöva betydligt mycket mer egentid, nu har jag ju med mig hundarna ute och Xera lägger sig gärna nära och ligger ivägen men flyttar sig snällt, fast har en förmåga att lägga sig på trädgårdsredskapen - redan som ganska liten valp var hon avundsjuk på spaden

Har väldigt mycket att göra så jag hoppas på en mild höst och sedan en sträng vinter så att det mesta ogräset vissnar ner och sedan börjar om igen och nästa vår ska jag inte bryta någon fot och absolut inte bryta ryggen