Nu har jag avbokat fortsatt hemtjänst och husse är överlycklig.

För den som inte är helt insatt så är det inte helt gratis, har en känsla av att det är ganska dyrt för man tar hänsyn till hela hushållets inkomster så jag betalar alltså också.

I och för sig är det bra att vi får chans att träna Xera men .... Nu får sjukvården ställa upp med träning istället för att det ska komma hit ungdomar som husse måste underhålla - hans eget uttryck, att de sitter tysta om han inte håller låda

Huset verkar vara samlingsplats för områdets möss och när jag idag talade med några grannar fick jag en vettig förklaring - hemskt om det ska vara så, att bråka med grannar om deras hästgödselhögar har jag ingen lust, orkar jag inte. Fick rådet att skaffa tio katter, får väl göra det.

Som det fungerar nu är den mest till för personalen och inte alls så som man utlovade när man skrev ut husse från sjukhuset. I dag var det dag fem denna vecka och då kom person nummer fem - alla helt nya och obekanta personer för husse/sambon. Som jag förstått ska allt ske genom ett rullande schema så att inga band knyts mellan brukare och anställda - tanken bakom är säkert bra men jag tycker inte om den då det helt plötsligt gjort att jag jagas iväg från mitt hem som jag först måste gå upp mitt i natten för att städa så att det kan komma hit främmande personer som sedan bara sitter vid köksbordet och är tysta och den träningen som man utlovade att de skulle ställa upp med - blir sur när jag bara tänker på saken. Är ju en surkärring så givetvis kommer jag att inlägga veto men blir så illa berörd över att det fungerar så här.Förstår att det inte är lätt att komma till ett obekant ställe och förstår även att det finns många anställda men förstår inte varför inte samma kan komma två dagar i rad så att en "relation" kan etableras. Är inte alls sur och omöjlig bara förtvivlad. När de kommer är jag inte önskvärd här och stannar jag borta för länge, vi talar om tio minuterar, får jag skäll för det.Idag hade jag så ont i min fot då jag inte fick vila mellan de olika promenaderna då hjälpen kom ännu tidigare än någon sin tidigare och väl ute på åkrarna kände jag mig ivägjagad - detta är hemskt, hoppas Ni slipper uppleva samma sak  

Hemtjänsten har gång på gång sagt att på helger får sambon ingen hjälp - Då är ansvaret helt mitt men idag var det tydligen inte helg så han fick hjälp och jag hade inte satt undan Chiva - undras hur det gick, husse själv säger - Var det någon här?

Vissa dagar blir inte som man tänkt sig.

Sak samma i morgon är det vardag igen och då kommer dottern hit - det ser vi fram emot - hoppas Ni har något trevligt framför Er

Detta tips hittade jag någonstans, var har jag glömt men så bra att jag vill dela med mig av det.

Behöver man en extra kyl kan man fylla braspannan med kylklampar och sedan ställa plåtar med sådant som ska förvaras i kylen ovanför och enligt författaren ska kylan hålla något dygn eller hur det nu var - kanske något för Er?

mot vissa leverantörer av kolsyrepatroner.

Två gånger i rad har jag köpt patron i en ICA butik i lilla staden och varje gång har apparaten uppfört sig konstigt, så knepigt att jag trodde den var sönder och fort tog den slut också!

Idag köpte jag ny patron på elaffären i ännu mindre samhället och nu har jag en fungerande manick – så bra! Att jag inte behövde köpa ny

Husse skulle till sjukhuset i stora staden i morse, det var väldigt viktigt att han kom tidigt, först sa de klockan nio men sedan ändrades det till 8,45 och den kvarten är betydelsefull om man ska ta sig genom Tingstadstunneln på morgonen så vi startade hemifrån redan strax efter sju – inte helt lätt att organisera en sådan morgon.

Tror Ni det var så brått när vi väl var där – fick vänta en ½ timme.

Sambon har sjukhus noja så han skulle smita hem när det dröjde – jag höll på att bli galen under halvtimmen vi satt där.

Vi hade blivit kallade via min mobil, när jag var ute, så jag hade inte tecknat ner några uppgifter, allt var bara sådant som jag kom ihåg och jag kom ihåg att han skulle ställa sin shunt efter men ingen visste något och ingen hade lust att hjälpa oss så jag fick bli sur och arg och så fick vi en ”adress” till dit vi skulle – där var det handkirurgi så det var bara att leta vidare och till slut kom vi rätt men då var jag arg.

Klockan var ganska mycket, solen sken och Xera satt i bilen så jag hade lust att ge mig iväg och flytta bilen men det gick ju inte, var ju tvungen att stanna och se till att husse inte förvirrade sig iväg.

Det gick ingen nöd på Xera, den blå bilen har solskydd där bak och så varmt var det inte men jag led redan vid 11 av sömnbrist – vaknade ju klockan 03.

Det är inte så lyckat att köra med en nyligen avgipsad fot, inte i rusningstrafik i alla fall men det blir nog bättre så småningom, med foten. Måste komma ihåg att beställa tid hos sjukgymnasten.

Nu tränar Xera och jag en del;

Stanna, både i gång och att kasta en boll över huvudet på henne – jätteskoj tycker hon. Vi tränar också att hon ska passera ett godisfat, hon svarar väldigt bra på Nej och här så det finns nog hopp för henne, bara jag lugnar ner mig och landar lite i tillvaron. I det stora hela mår hon mycket bättre nu när husse kommit hem – livet utvecklades inte så som jag tänkt när Xera flyttade hem till oss men vem har sagt att allt ska gå som på räls.

Sedan har vi snart passerat tröskeln när det gäller kom – hon har snart lärt sig att jag inte har gips på foten/är superstressad eller att jag kastar kryckor runt mig.

Vet att det var någon mer övning men det har jag glömt – har nog blivit smittad av husses ”glömma ihåg”. De andra på kursen fixade inkallning när en av hundarna lekte - Xera gjorde inte det - vi får nog gå en kurs till när matte har två ben eller så får vi träna med kompisar som inte tycker att hon är för jobbig när hon tjuter - hon saknar avstägningsknapp ; ))

Min lilla/stora Xera ska det nog bli hund av, fast jag erkänner att det varit lite väl många tvärstopp, först att husse blev så väldigt sjuk strax efter att hon hämtats och nu senast att han hamnade på hospitalet igen och så länge och att han är så väldigt hemskt förvirrad, självfallet förstår Xera att matte är bekymrad, att sedan matte bröt benet försvårade allt väldigt mycket.

Kom mig för att träna med henne idag och då upplevde jag vilken hund jag har – vilka resurser hon har – hon är en underbar hund men det är inte varje dag som jag kan uppskatta det men just nu kom hon förbi och gav mig en ”tjänare matte” blick.

Vi fixar detta Xeras och jag – hon är en toppen hund, har jag vetat hela hennes liv här och nu har jag lärt mig att inte bry mig om annat än vårt förhållande, skulle vara att vi måste se till att husse har det bra men just nu sover han.

I morgon ska vi till stora staden och fixa till husses huvud – hoppas det går bra, sämre kan det nog inte bli