och det är även matte och i viss mån Xera.

Själv har jag en känsla av att jag åldras minst tio år på dessa söndagar.

Vi har haft sambo/husse hemma på permission och även om det är trevligt så är det samtidigt väldigt jobbigt – han har ju så dåligt minne och ställer samma fråga kanske 40 gånger per timme och har ingen som helst uppfattning om vem han är – det är hemskt, fruktansvärt att ett ofarligt ingrepp kan få dessa följder.

Förra gången husse kom hem satte sjukhuset honom i en taxi som tog honom på en stor vända så då fick vi vänta flera timmar på honom – samåkning ska man använda sig av, menar inget annat men då var dottern och hennes sambo här så vi var tre personer och två hundar som satt här och väntade länge.

I dag hade vi ställt om klockan och jag skulle bli ensam med husse så jag bad personalen att han skulle åka senare från sjukhuset. Försöker träna husse så jag ringde till sjukhuset och bad dem informera honom om tiden samt att be honom ringa mig och berätta – tänker nog inte helt fel.

När då sambon (husse) ringde och berättade när han skulle åka från sjukhuset fick jag nästan kramp i magen – det skulle inte bli många timmars nattsömn. Många anser mig säkert som tokig, vi har stor tomt där hundarna kan springa som de vill, men situationen med snurrig husse som ibland kommer hit och snurrar till livet väldigt mycket kräver att vi håller extra noga på våra rutiner och att de får de promenader som de behöver.

Som jag tragglat idag och arg blev jag också – när han ställde samma fråga för 123:e gången, men svalde snabbt och började om på nytt.

Nytt är att han i kväll minns att han varit hemma – ett stort framsteg men själv har jag som sagt gått några steg tillbaka men hoppas på många timmars sömn i natt och sedan börjar jag om från början med Xera och monsterhunden – de måste få struktur i sitt liv och då hjälper dem mig – hoppas jag. Sedan ska gröna bilen besiktigas i morgon – bryr mig egentligen inte men har förhoppning om att det inte blir för dyra reparationer men vi får väl se