Tårtorna uppskattades verkligen - doktorn på avdelningen ringde hem och tackade, fast det var ju lite överdrivet men berodde säkert på att jag varit så väldigt "påpekande" eller vad man nu kan säga - bråkat på svenska ; ))

Så säger prästen när man gifter sig och det stämmer – tur att lusten kommer först, om inte skulle det nog inte ha blivit så många förhållanden.

Nu har husse flyttat hem och även om inte han förstått det så visste Xera det från början och hon njuter av att ha honom hemma.

Sambons ”kom ihåg” är ganska kort så han har nog frågat när han ska åka tillbaka till sjukhuset 37 gånger idag, dubbelt så många gånger i går men nu sist frågade han om han var utskriven så upprepning lönar sig, helt klart.

Dottern har varit här och hjälpt mig de första dagarna och i morgon kommer hemtjänsten – ärligt talat kommer jag inte att klara detta själv.

Första gången han väckte mig i morse var klockan 05.15 Klarade det och de två följande gångerna men när jag blev väckt för fjärde gången klockan 06.30 då blev jag sur – fast det är ganska hopplöst att bli arg på någon som inte minns

Gipset är borta, än går jag inte helt ok, men snart så – får vi hoppas i alla fall, för då kan jag rymma på långa promenader – ser jag fram emot.