Nu är det ju husse som har det men även jag har blivit "omhändertagen" Höll på att skratta på mig idag när den unga trevliga killen som var här för andra gången och som nu fått lite rutin och vågade prata, när han avslutade sitt besök med orden "Nu tror jag att jag vågar lämna Er, Ni klarar Er säkert"

Men jag har börjat klippa gräset, fast det kommer att ta tid - gör ju så ont i foten.

Till slut fick jag tag i sjukgymnastiken men det är först i slutet av nästa vecka som jag får komma dit, trots remiss.

Tomater, Chili, Paprika och Gyllenbär åker ut och in varje kväll - de övriga, är mest tobaksplantor får överleva eller ej.

Lite roligt är prydnadstomaterna, plantorna är bara några cm höga men har börjat blomma!!! Vad ska det bli av de blommorna???

Ingen bra vakt hund vi har ; ))

Fast det beror kanske på att Xera har lärt sig rutinerna nu och så får hon ju inte skälla, bara hälsa snällt på dem som kommer från hemtjänsten, fast idag blev jag helt förundrad. Det knackade på dörren men hon sa inte ett pip, följde bara med mig dit och tittade snällt. Sedan höll jag i henne när killen gick in – hon fick inte hälsa, får hon inte göra förrän de ska gå, när hon är väldigt lugn efter sin promenad och då får hon bara gå fram och bli klappad – det fungerar.

Som sagt det är bra men så är jag lite kluven, vill ju på samma gång ha en hund som varskor om det händer något, om någon kommer för att göra inbrott på natten eller att hon vaktar husse om de är ensamma – vi får väl se

Det kunde ha gått illa

Har man mer än en hund i huset bör man bara ha på halsband när man är på koppelpromenad, det lärde jag mig hårdhänt när de förra hundarna var kring året, Kajsa och Nalle lekte och Kajsa fastnade med underkäken i Nalles halsband, han höll på att dö av syrebrist och Kajsa bet sönder sin tunga så att blodet sprutade. Sedan hade de bara halsband när vi var ute på promenad och de lärde sig att sticka in huvudet i halsbandet när man ropade. Tyvärr är jag inte lika noga när det gällde dessa två trots att deras lekar stundtals är väldigt vilda. Xera har ett halvstryp som sitter ganska tätt kring halsen men Chiva ett helstryp i läder som är så stort att hon tappar det ibland i lekens hetta och idag var olyckan framme – Xera fastnade med ena bakbenet i Chivas halsband och snurrade ett halvt varv så hon satt fast och tjöt, så mycket att Chiva blev arg, att de satt ihop gjorde väl inte saken bättre.

Fick isär dem men sedan var Xera helt förtvivlad – hon är stundtals en ynklig hund som det är väldigt synd om.

Det positiva med saken är att jag växte flera meter i Xeras ögon – hon förstod på något sätt att jag hjälpte henne eller något liknande, hon uppskattade i alla fall att jag hjälpte henne loss och efter att ha vilat i soffan en timme lekte hon glatt med Chiva igen – nu kommer de aldrig mer att ha på sig halsband på tomten och i kväll, i alla fall, kommer hon varje gång jag ropar. Halsbandet har hon haft på sig så att jag har kunnat gå och hämta henne när hon leker kurragömma, då när jag tycker att hon ska komma in