Nu börjar det bli fason på marrodören, som om jag någon gång tvekat på det.

Är så glad över att Xera - Krigarprinsessan, flyttat hit hem till oss.

Ärligt talat är det inte konstigt om hon varit stökig - det har ju hänt ganska mycket sedan hon flyttade hit och ärligt talat tycker jag att hon fixat alla bedrövelser suveränt bra, även mattes svackor. Fortfarande finns lång väg att gå men redan nu, redan förra veckan, var hon den mest perfekta hund jag kunde önska mig

Nu har jag avbokat fortsatt hemtjänst och husse är överlycklig.

För den som inte är helt insatt så är det inte helt gratis, har en känsla av att det är ganska dyrt för man tar hänsyn till hela hushållets inkomster så jag betalar alltså också.

I och för sig är det bra att vi får chans att träna Xera men .... Nu får sjukvården ställa upp med träning istället för att det ska komma hit ungdomar som husse måste underhålla - hans eget uttryck, att de sitter tysta om han inte håller låda

Har varit effektiv i dag och fått rensat och satt flera rader potatis, har även grävt upp och slängt en massa perenner i rabatten runt altanen - där växer det alltid igen så man måste se till att verkligen rensa bort. Självfallet hjälper Xera mig men hon vet ju att hon inte får gräva i landen så hon la sig ner och vaktade ett potatishål åt mig - lilla hjärtat!

I morgon hoppas jag lite mer lök kan komma i jorden, att allt kommer i jorden men det är ju att hoppas för mycket men önska kan man alltid

att jag slipper gipset men samtidigt att jag bor i ett land där jag kan få hjälp och gips om jag skulle behöva