Minns inte vad vi gjorde under dagens tidigare promenader - gick nog bara men sedan tog Xera och jag en längre runda som krävde bil för att komma till startplatsen och där träffade vi en massa folk men nu har vi fått rutiner - satte Xera och sedan sitter hon medan jag talar med folk och kors i taket -d et finns en massa människor som tycker att jag är trevlig!!! Som nedlåter sig till att tala med mig i alla fall. Vi drog in i skogen och kom ut, med alla ben i behåll och en korg med kanske tre liter eller lite mer och sedan träffade vi ännu mer människor och även de pratade med mig - ingen ryggade när de såg mig - mina otrevliga drag är tydligen inte sådana att de får folk att de ryggar vid åsynen av mig, bra att veta!

Har funderat mycket idag och bestämt mig för att inte bry mig om/ inte bli ledsen när jag blir påhoppad och det lilla lustiga i allt var att personen som hoppade på mig är en supergnäll kärring som blir ovän med alla hon får chansen att bli det med, och lite fler – hon är alltså extremt kunnig på att bli ovän med sin omgivning och att vi skulle bli ovänner var inte oväntat men när hon drog in min mor, som hon aldrig träffat, i anklagelserna då blev jag en smula ledsen - det är farligt att lämna ut sig på nätet - där häcklar häxorna. Ringde till kära mor och berättade om att mitt sur kärringsdrag var genetiskt. Den röda faran kommer jag att akta mig för – den kvinnan är livsfarlig, fast det har jag vetat länge och många har varnat mig.

 Som sagt vet med mig att jag kan förefalla gnällig och besvärlig här när vi träffas via nätet och inte ses i verkliga livet men det är Ert beslut om Ni vill träffa mig – håll Er på avstånd om Ni tycker som personen som fick mig att gråta i går. Jag fortsätter skriva och Ni väljer om Ni vill läsa men sedan har jag bestämt mig för att skiva min berättelse om just mitt liv – kikade just och tittade på månadens besöks statistik tror inte någon av er, tillsammans varit med om bråkdelen av vad jag gått igenom och än en gång har jag fått höra; – skriv ner allt, men ingen kommer att tro på en bråkdel och jag vet inte om jag har lust att dela med mig, inte till surkärringar som skvallrar i alla fall men jag kan ju skaffa mig en ny blogg och skriva där men till den bloggen kommer inte vem som helst att vara välkommen. 

Vill Ni träffa en sådan har Ni kommit rätt enligt en av mina fd. vänner - jag är hemsk och har gjort gnällandet till en konst och borde alltså vara en stor konstnär, fast själv är jag tveksam till om det är rättvist.

Ok jag gnäller men finns det någon som skulle vilja byta med mig? Nu börjar jag gråta för det är så förtvivlat bedrövligt allt att det bara känns hopplöst. Men som sagt jag är; Citat "den maximala gnällkärringen" och så frågar idoten om jag känner mig nöjd!!!

komma igång med sanneringen. Skador läks men ryggen får jag leva med men är man bara försktig så kan det mesta göras.

Började med att skrapa och slipa på brädor till altanen men insåg att dem gick det inte att måla - det har regnat för mycke så trots att de varit under tak måste de torka ytterligare, får ta in dem i torkrummet och sätta på värmen.

Det är många "brädor" som ska tas om hand - tyckte jag var duktig som orkade med 30 stycken i dag, märktes inte i högen ; ((

Kan det vara därför som allt verkar ge så god skörd i år - att vår herre på så sätt kompenserar oss.

Man säger att det är ett väldigt bra blåbärsår - har inte själv testat. Att det finns mycket kantareller har jag upptäckt.

Tror att det ska bli väldigt mycket plommon och även äpplen. Märkte idag att det är väldigt mycket svartavinbär.

Och även om hon ibland är en ljuvlig hund så har vi våra sammandrabbningar - vem av oss ska bestämma - hon vill väldigt gärna ; )) och jag erkänner att vissa dagar ...

Dagens långa promenad startade med en massa svalor, Xera har fått för sig att det är hennes uppgift att jaga dem - matte vann den striden så sedan hade vi en väldigt trevlig promenad och väldigt mycket kantareller hittade vi i diket, en bra avslutning alltså.

Hade tänkt till och bestämt mig för att lägga ett spår för Xera men det blåser ju så mycket och skogspartierna har vi utnytjat till max så det fick bli en äng mitt i blåsten och medan spåret låg till sig åkte vi iväg och plockade några liter kantareller.

Där finns massor av rådjur och älgar och Xera var som galen först men varje gång jag stannade på ett av husses svampställen så lägger hon sig ner - den delen av svampsökskursen har hon förstått - att hon lägger sig ner och väntar medan jag plockar svampen, trots att hon inte är på svampjakt.

Så vände vi och då fick jag en helt ny hund som var hur följsam som man kan begära.

Sedan spårade hon som en ängel och jag erkänner att jag var väldigt tveksam till att Xera skulle hitta snusdosan med godis men hon gick rakt på den, fast det var många vändningar och det blåste som sagt väldigt mycket men Xera är duktig och inte bara en bedrövlig hund.

Xera är kvällstrött så när jag skulle rensa rabatter tyckte hon att jag skulle gå in. När hon var valp överföll hon mig och tvingade mig att sluta - numera lägger hon sig mitt i det jag håller på med - vi gick allstå in redan före 20.00 Xera är inte mycker för sena kvällar - hon tycker att man ska sova tidigt och har svårt för att vila om matte är igång - tänk om hon gör något roligt med monsterhunden! Fast givetvis lägger hon sig ner och vilar när hon blir tillsagd.

När Xera och jag var på väg hem efter vår långpromenad ser vi en enorm husbil i början på den lilla grusvägen - inte den vägen vi gick i går kväll utan en där det finns mötande trafik och där de alltså kör betydligt behagligare. Tidigare körde ju postis Dennis rally på den vägen men sedan vi hade ett allvarligt samtal saktar han in lite väl mycket när han ser mig och Xera. Men jag har talat om för honom att Xera varit bilrädd men numera är avlärd och reagerade bara på postbilen när han körde - inte när det var annan postis;))

Sak samma husbilen stannade och väntade in en bil som kom långt bort men vägen är ju smal så ...

Alla stannar och husbilen ska köra och hamnar med ena framhjulet i diket som från början var ganska grunt.

Sedan det som jag tyckte var tråkigt - bilarna bara körde och ingen frågade husbilsföraren om han behövde hjälp upp ur diket.

Numera är vägen betydligt smalare och diket ganska mycket djupare men husbilen är återlämnad till sin ägare

Som sagt snart behöver jag inte köpa tomater. Det är mer tveksamt med paprika och chili, måste kanske sätta plasten på växthuset

men eftersom det var icke hundvana rastade jag Chiva, gav henne ett ben och satte in henne i gäststugan och det var nog tur för den unge besökaren ville väldigt gärna träffa tuffa Chiva men uppför sig så väldigt dumt enligt hundnormer att det kunde gått illa.

Eller vad säger Ni om att att lägga sig ner på golvet och sedan skrika om hunden kommer fram och slickar - Xera är totalt säker och slickar bara och slickar så att folk blir galna och tigger även så att hon blir handgripligen undanskuffad, fast hon tigger bara av dem hon tror sig kunna lyckas med.

Denne yngling som var här idag använde jag mig av när jag tränadade in gamlingen på småbarn - lillasyster förstod aldrig varför jag var så villig att passa hennes baby ; ))

Charli växte upp hos oss med tonårsbarn och småbarn var en helt främmande art för honom så jag passade på att träna honom med lillasysters baby - henne helt ovetande, så hemsk är jag! Då när denne kille föddes var vår hund fem år och hade aldrig träffat ett mindre barn men det gick bra, så bra att när ungen - så måste jag benämna honom, var dryga året och jag upptäckte hur han djävlades med hunden - han kastade sig handlöst på hunden och Charli skrek - det gjorde säkert ont, men gick därifrån. Visst var han duktig Charli och han var inte på långa vägar lika stabil som Xera - henne har jag enormt förtroende för - vill säga om det inte är rådjur inblandande.

Nu sover båda hundarna och även husse - tror att han var den som tyckte det var mest jobbigt med besök, han har så svårt när det är många som pratar på samma gång - tyvärr är det en föld av hjärnskadan, han som tidigare var en helt annan person